MOVING ON

Nu har jag bytt blogg..

till http://yougetmypoint.bloggplatsen.se !!!

april 2009

hahaha! taget från min blogg förra året:

"kan säga att jag skämde ut mig idag på katolska kyrkan... INTE VISSTE VÄL JAG ATT INTE JAG FICK TA NATTVARDEN!? men jag åt och såg glad ut, sen berättar han efteråt att jag inte fick.. eh.. bra jobbat."

Kan ni tänka er hur länge Sofia skämdes/skrattade/mobbade mig över denna händelse!

The city that always sleeps

Dags att börja packa ihop mina saker och åka nedför Norrland igen. Mitt hem. Mitt kall. Mitt.. öh. Hem. Och nej, jag räknar inte Sundsvall som Norrland.

Jag tycker Sundsvall är staden som alltid sover, så jag känner hur det lockar att besöka the big US of A eller Australien efter jag tagit min student, fyllt 18 of course och skaffat mig ett körkort. Dags att bli en big girl. Ah, fast näe, jag vill ju inte bli stor fysiskt. Så nu börjar ego locka mer och mer ju friskare jag blir. Har tagit mig en kur av bad och godis, så den börjar släppa snart efter 14 dagar.

Igår lagade jag tacoos i systers kök, gud vad jag gillar denna lägenhet. Är en jättestor lägenhet med egen tvättstuga och uteplats ;) Jag åkte förbi polishögskolan och kände verkligen suget efter att bli 20. Är det där jag ska vandra förbi de stora gula husen och ta mina första steg in i mitt nya liv? Kanske. Förhoppningsvis.

Nu ska jag vara snäll och hjälpa till!


Hur Sundsvall INTE ser ut at night

when the sun goes down



Imorgon drar jag till Umeå med min familj till min kära storasyster som flyttar.
Ha en riktigt bra helg, så ska jag ta och andas ut där uppe :)

- - - - - - -
Sundsvall is not the true home for me, but it's my sidekick until' I get there!

evig väntan?

Jag sitter här och funderar på när min kropp ska börja bygga upp sig själv snart igen så att jag kan börja träna? Jag hoppas att den är frisk tills nästa vecka, men med denna två veckors hosta så kan ju vad som helst hända..

Igår åkte jag till Bergsåker till Anders som sagt! Vi såg på skräckis, åt lunch, åt godis, snackade, pratade, busade, blev slaktad i hans källare osv. Idag har jag inte mindre än suttit i en kyrka helt själv i en halvtimme. Klockan tio skulle vi nämligen samlas alla och prata om symbolik i kyrkor. Skit intressant. Nä. For sedan till skolan och "pluggade" men slutade med att jag och Sofie satt och sjöng i korridoren. Såna sista minnen man vill ha ju innan studenten :)

Har även hunnit fika med Kaisa och Emma, samt hängt hos Jossan med henne, Thuha och Evelin. Haha, vi tog massa fula kort som jag kan lägga upp förresten. Ta er en titt ;)

   
 
1. ta på ass
2. thuha slår huvudet haha
3. jackies tre år
4. mina bästa :)
5. mina sämsta :) nejdå
6. grå ögon bevis

Barcelona FC


Nu kör vi i år igen. Och om vi inte vinner CL så vinner vi alltid La Liga!

12e dagen av evakuering

Någon från ovan eller down under tycks inte gilla mig. Orkar inte vara sjuk en dag till!!

I måndags hängde jag i Skönsmon. Vi spelade fotboll i vardagsrummet, såg på en sjukt dålig skräckfilm men hade roligt ändå. Igår hände det inte så särskilt mycket, tog mig tid att vila då jag TYDLIGEN INTE kan få vara hemma de här strö-dagarna då vi ändå bara verkar ha "ni som har över" göra.

Idag ska jag i alla fall skita i teatern halv tolv för jag kommer ändå bara störa med min hosta. Bra anledning att inte gå, även fast jag brukar uppskatta teater så drar jag mig hellre utåt Bergsåker (yeah i know, im scared too..) till Anders för att hosta blod på honom :) Är det bra btw? Att hosta blod? oh well..

Jag är så sjukt trött just nu så jag får inget vettigt ut av att skriva här.. Hej


Jag och jag som försöker droga mig själv. Sa ju att jag var trött.

lights will guide you home

Igår kom Victor hit och busade med mig! Vi spelade spel, köpte godis, skrattade och bråkade precis som vanligt. Fast på skoj naturligtvis! Haha! Sen skjutsade han in oss till stan och resten av kvällen lämnar jag..

Idag fikade jag med min gossanna med :) Våran älskade soft-ice-drink stod på dagens schema. Har pratat med Sofie idag med, och alla dessa tre plus mina bredsandstjejer är det finaste jag har. Tack för att ni finns mina bästa vänner! Jag klarar mig inte utan er

Sen tycker jag att folk kan sluta tvivla på mig. Vill jag lära mig gitarr, kan ni hellre vara tyst än att säga "men fan vadå för, har du ingen annan hobby?" Jo jag går ju inte alls och tränar på ego, eller älskar att skriva eller gör allt för att göra saker hela tiden. Eller om jag har som största dröm som jag burit med mig ända sedan barnsben att jag vill bli polis, så kan ni även där vara tyst om det enda ni får fram är "vafan, du är tjej. vad ska du med det yrket till? va? du kan ju inte bli det. underbetalt med". Jag har slutat brytt mig för flera år sedan om dumma kommentarer om mig eller om vad jag ska göra, för jag har fått nog av såna personer som bara vill en illa. Jag som trodde det bara var barn som säger dumma saker, men vuxna kan göra en minst lika illa med ord. Huvudsaken jag tror på mig själv. Och förresten, jag ska mönstra. Mm, vilken tomgirl jag är va?

It may be long to get me there,
but someday i'm going to make it!


John Legend - coming home


love is a burning thing

Goodmorning people out there!

Igår hade vi mys här hemma medan pappa jobbade natt, med efterrätt, kortspel och film! Det känns att jag börjar må lite bättre nu, men det måste ha varit ett par dåliga virusbakterier jag råkat ut för när jag varit sjuk i 7 dagar nu.

Wooh, idag kommer Victor hit vid 14 och ska umgås. Var så längesen nu! Har saknat dig min bästa vän :) Imorgon åker Nathalie mot sitt hem i Umeå, ska också röra på mig fort som fan efter studenten. Inte stanna här i Sundsvall och glo :) Först blir det nog jobba och slita häcken av sig, sen aupair i USA och sen Australien och bara leva som satan. I'm gonna be a cop after that.

Ha en bra daaag!

mitt kära göteborg

Ända sedan familjen Lemón lämnade hålan Långsele och flyttade till den stora staden Göteborg år 2001 så har Änglarna alltid funnits tillgängliga i mitt hjärta.

Stefan Selakovic, Tobias Hysén, Pontus Wernblom och Robin Söder vill jag nog säga är dem främsta inom Änglarnas lag. I mars kör de igång sin första allsvenskmatch för året och möter då Kalmar FF. Änglarna ligger ett steg under ni-vet-vilka, AIK, men det hindrar inte IFK från att söka efter guldet 2lax10 ;)


6 dagars evakuering

Nej nu är jag less på att vara sjuk. Var påväg att bli frisk i tisdags men då for jag in till stan och rände dumt nog, så jag har sedan dess knappt gått utanför dörren. Eller just ja, har farit och ränt på Birsta med. Men i två dagar i alla fall har jag vilat mig, men inte har det blivit nå bättre. Kul, har dragit på mig nån sorts öroninflammation med, JAG SOM VILL BÖRJA TRÄNA SNART. antingen kör jag tredje säsongen på ego eller så börjar jag med nåt helt annorlunda: kampsport!

Om jag väljer ego kan jag dock blanda både gym, kondition och olika pass (ex. bodypump, step up eller kickboxning) så jag väljre nog ego för att få ut så mycket som möjligt av pengarna. Men jag är jävligt sugen att börja nåt lite mer.. utmanade ;)


If I can make it here, I can make it anywhere

Har du tråkigt? Då kan jag få presentera en hemsida som alltid får mig att falla från stolen av skratt:

http://www.felsms.com - trust me, you will laugh your ass of

Bio ikväll. Om jag kan få syster från pluggandet. Lyckades inte igår.


Gittarlektioner? Jo man tackar



Skulle egentligen kliva upp och studera körkortsteoriboken. Men icke. Hamnade istället på Msn för att få gitarrlektion av V om både hur man stämmer, tränar ackord och tränar på lätta låtar. Det sistnämnda måste jag öva massa mer på. Hur som helst så borde jag kanske dra mig från datorn, ta en promenad med vovve och sen börja plugga. Är fortfarande sjuk, så jag kände att idrotten inte kändes allt för lockande. Förr i världen blev jag alltid arg då vi hade håltimme på idrotten, men då idrotten bara handlar om teori så vill jag inte leka längre.

Igår blev det en tripp till Birsta där jag hälsade på min kära vän Anders som jobbade för fullt på Scorett. Hann även inhandla godis på Ö&B (viktigt) och sedan hem för att äta massa god mat och marängsviss som efterrätt. Avslutade kvällen med en skräckis, som visade sig vara väldigt oskräcksam. Japp, oskräcksam.

Över till lunch och just ja, vovven.

efterrätt

Mums. Har ätit sjömansbiff och potatis till middag och nu står marängsviss (stavning?) som efterrätt!

Imorgon börjar en ny termin och den sista på Skvadern. Låt oss göra den här terminen till den bästa :)

Känner hur min fantasi inom bloggandet inte är igång. Så ni får några gamla bilder istället för ord.


Efter 17 år och 10 månader av mitt liv så har jag fortfarande inte vetat svaret på vilken ögonfärg mina ögon är. Kan de vara blåa? Endast grå? Eller blå/grå? Eller grön/blå/grå? Nä, jag orkar inte försöka! Vi säger det sistnämnda.

ha en bra kväll!

I think about it over and over again

Oavsett om jag under året har kastats hit och kastats dit bland mina känslor, så har jag det senaste året vetat exakt vem som mitt hjärtat bultar lite mer för. Det har aldrig varit en kärlek som jag sett exempelvis mellan mina föräldrar, eller mellan min syster och sin föredetta pojkvän, nej. Det har varit en kärlek som jag vill dämpat med min naiva tro att jag kan gå vidare. Det skadar dock bara den jag går vidare med, vilket jag fick ångra i oktober. Han 2 blev min cure från den riktiga Han. Hur naivt det än låter, så fick oktober mig att förstå vad jag egentligen ville.

Men låt oss gå tillbaka till nyår 2008 för ett år sedan. Jag såg Han. Började prata med Han. Träffades, men inte så ofta som jag hoppades. Höll på ända till maj att kastas fram och tillbaka mellan ja och massa nej. Då var det över. En kort liten romans som aldrig tog fart, som aldrig riktigt fick ta sina första andetag. Det blev en sommar jag aldrig glömmer, där jag glömde allt vad kärlek heter och tänkte mer på mig själv och hade två fina veckor i Göteborg med min bästa vän och bara levde.

Jag har nog alltid varit aktsam och rädd för att ta ned min gard för mycket, kanske för att i slutändan rädda mig själv? Jag kanske borde våga låta ge mitt hjärta till någon, men jag har lärt mig själv att inte ge hjärtat rakt ut. Men det måste ju vara nånting värt i slutet, eller?

Hur som helst, så blev nyår 2009. Jag gick 2 km mitt bland de mörka fjällen i 30 minusgrader med leggings. Hade dock sällskap som berättade att jag varken skulle förvänta mig för mycket av Han, men kanske inte vägra allt heller. Så jag gick dit, sov över och jag kände mig så trygg i Hans famn. Vi sa att vi saknat varann, och jag som vanligt i min naiva tro gick på det. Jag vaknade och gick hem till min stuga, kanske lite för lycklig. Återvände hem med ett leende, men insåg för varje dag att han inte skulle höra av sig. Så jag gjorde det, med min naiva tro att han skulle säga Jag saknar dig, precis som han sa innan vi skulle sova.

Förklarade för honom att jag måste få veta vad han tänker, bara han säger något så jag får veta. Bland många sms hit och dit (ja sms, inte min favorit inom konversationer dock) så kom vi fram till att jag har mer känslor för honom än han för mig. Kände att jag fått ett avslut, men ville inte sluta såhär. Varför kunde han inte lika gärna bara ha sagt "Vänd om och gå hem" för? Hellre gå 4 km med förfruset hjärta än ett hjärta som värmts upp och helt plötsligt blir nekat.  

Jag går vidare, vilket jag skulle gjort för längesen. Vad finns annat att göra? Jag har klarat mig utan han 9 månader så varför skulle jag inte klara av det nu för. Nu lämnar jag det gamla och går mot det nya året! Vem vet vad som händer då?

2010 - ett nytt år, där allting kommer att hända för mig. 18, körkort och student!


RSS 2.0